En säljares bekännelser

Jag vet att det är över en vecka sen jag skrev sist, men saken är den att jag har faktiskt inte haft någon lust att skriva. det har vart mycket helt enkelt.

Nu bor jag på heltid ute i skogen med mongot och skogshunden. För er som undrar om det är något mellan mig och Tobbe, så kan jag ge er ett rakt svar. Nej det är det absolut inte. Han är bara en shysst killkompis som ställde upp när jag behövde det.
Jag vet inte hur länge jag kommer att bo här faktiskt. Som det är nu så funderar jag på att kanske försöka ta tjänstledigt och testa bo i Thailand...Eller kanske åka runt lite. Jag vet inte. Har inte bestämt mig för nåntingännu, utan har bara 1000 tankar som snurrar i huvudet. Känns som att jag inte skulle dö av ett mijöombyte direkt. Slippa alla frågor, alla krav, all undran, all huvudvärk....Nej jag vet inte...Funderar som sagt en massa bara...Men det lär ju sluta med att jag sitter fast här i svedala ändå. Men man får väl drömma...

Ibland undrar jag hur mycket en människa ska behöva ta? Jag tänker inte gå in på några detaljer, men jag bara undrar. Har man aldrig fått sin beskärda del liksom? För mig verkar det aldrig ta slut, det är bara det jag menar.

Idag har vart en sjukt lugn dag. Vaknade vid typ kvart i nio, gick upp, duschade, plattade håret (fråga mig inte varför, vem ska jag göra mig fin för liksom), sorterade lakan och handdukar, åt lunch, sen blev det soffan...Och där är jag kvar nu. Behöver sånna dagar ibland tror jag. Sen att jag antagligen kommer att ha en sån dag i morgon också, det är en annan diskussion =P

Nej nu ska jag återgå till mitt funderande och försöka komma fram till någon form av förändring på mitt liv!

Skriver kanske senare =) Ta hand om er och era nära och kära...Och framförallt, säg vad ni tycker och stå för set innan det är försent.